Har varit hemma hela veckan, Elvin blev feberfri i måndagskväll men jag ville stanna hemma med honom en extra dag utifall att. Och tur var väl det för på tisdag eftermiddag kom febern tillbaka med besked och på onsdag morgon visade tempen 40,7. Nu verkar den i alla fall ha gått ner igen. Det blir lite stressigt på jobbet när man är borta så här länge, alla momsar ska in på tisdag och jag har en del kvar. Men imorgon får jag jobba. Får se om det blir till att jobba i helgen också, inte alls vad jag hade planerat. Men jag har ju i alla fall fått nästan en hel vecka med min skrutt. Ska ta vara på det istället för att oroa mig över jobbet, det finns ju kvar vare sig jag oroar mig eller inte.

Hur kommer det sig att allt dåligt som händer överskuggar allt det bra?
Jag är egentligen ganska lyckligt lottad, jag har en sambo som jag älskar, en underbar liten son, hus, bil och pengar på banken. Jag har ett jobb nära mitt hem och vänner nära till hands. Ändå så är jag så innerligt bitter och sur hela tiden. Det finns självklart ett par saker som triggar den här bitterheten, men varför tar det över hela mitt liv? Varför kan jag inte uppskatta allt som är bra istället för att gräma mig över det mindre bra?

Stötte på det fantastiska namnet Elving Brask idag på jobbet! Det gjorde mig glad.

Tung måndag. Har fått 2 alternativ att välja på, 2 vägar åt 2 HELT olika håll. Framtids-avgörande och totalt omöjliga att kombinera. Båda alternativen är sämre än idag. Men jag har ingen möjlighet att stanna kvar för den vägen är slut. Jag har en vecka på mig att bestämma mig, vilken väg är minst dålig? Hur ska jag kunna välja mellan pest eller kolera?!
Jag är så himla less!

Att man aldrig kan få vara frisk! Elvin har haft halsfluss och är äntligen frisk. Tror ni då inte att jag håller på att tappa rösten igen och att rethostan är tillbaka! Typiskt! Än så länge är jag inte hemma från jobbet i alla fall... Jag sa än så länge. Nu har vi i alla fall hostmedicin hemma och mer finns att hämta på Apoteket så jag ska nog klara mig.

Jag har fått det julmysigt i vardagsrummet nu, köpte nya diffust på jysk så nu är allt det gröna undanstoppat och utbytt mot mysigt rött! Jag trivs verkligen när jag kliver in där. Ska bara bestämma mig om hur jag vill ha det (och övertala Andreas) så ska jag uppnå den känslan i resten av huset också. En sak i taget!

Jag ber om ursäkt redan nu. Det kan nog komma en del lite nerstämda inlägg den kommande tiden. Mörkret har kommit över Sverige och jag tar det rätt hårt. Det brukar bli bättre när snön kommer. Dessutom är Elvin inne i någon utvecklingsfas(?) med både trotts mammighet och separationsångest. Vilket sliter väldigt mycket i fogarna här hemma. Jag längtar bara till julen och få pynta och dona. Men så länge det är så här varmt och blött känns det för tidigt. Så med andra ord är behovet av att få beklaga och skriva av sig lite större nu än vanligt. Jag hoppas att det vänder snart!
Tror nog jag ska ta och hänga upp julgardiner i vardagsrummet nu.
På återseende!

Jag önskar verkligen att jag hade den där längtan till jul som börjar poppa upp lite här och var. Vädret och mörkret tynger ner mig. Jag har inte hittat några julgardiner och inte heller några kuddfodral. Dessutom är det så mycket som jag sjuke vilja byta ut bland julpyntet som pengarna inte riktigt räcker till. Och sen ska man ha tid att julpynta också, och baka! Jag har i alla fall avsagt mig julfirandet här hemma så jag behöver inte göra all julmat också. Om bara Elvin blir lite frisk och inte är så mammig längre ska jag nog kunna få till lite julkänsla i alla fall. Och tänk om det kunde komma lite snö?! Det vore något!

Nu har (är) vi varit sjuka hela bunten här hemma. Jag tappade rösten förra helgen och det blev bara värre med feber och täppt näsa och har nu gått över i fruktansvärd rethosta! Elvin febertoppade på 41 grader men kunde vara tillbaka på dagis igen i fredags. Så nu är det Andreas tur. Han är dock så pigg att han kan jobba hemifrån. Det är väl så det ska vara som småbarnsförälder antar jag. Men jag börjar bli fruktansvärt trött. Eftersom jag och Elvin låg hemma samtidigt kunde jag inte riktigt vila ut ordentligt. Nu är hostan som värst under nätterna samtidigt som Elvin också hostar och vaknar hela tiden så jag får natta om honom. Det här med att sova verkar inte riktigt vara prioriterat liksom. Så vet ni vad? Det är precis det jag tänker göra nu, sova. Godnatt

Jag funderar så otroligt mycket! Hur ska jag göra, hur kan vi lösa situationen, hur kan det bli bättre och vad ska jag säga? Det är egentligen så långt fram i tiden men en sån stor oro redan nu. Vad är egentligen det bästa?!

Då var man i Blekinge nu då. Jag och Elvin satte oss i bilen vad 9 i morse och efter ett par pauser längs vägen kom vi fram, nästan 9 timmar senare. Andreas är hemma för att åka till Gbg imorgon med jobbet. Känns konstigt att semestra på egen hand. Men jag åker hem igen på lördag. Ska försöka få ut det mesta av tiden de här dagarna och umgås massor med människorna jag tycker så mycket om men träffar så sällan!
Godnatt

Fick så fantastiska presenter den här födelsedagen! Bland annat den här otroliga laptoppen från sambon. Och en underbar klocka från sambo, (son), mamma, pappa, svärmor, svärfar och sambos syster. Dock var kg tvungen att lämna in den för att få den förkortad i armbandet så det blir en bild från nätet. Tack återigen alla som var med och förgyllde!