Min älskade skatt och mitt mindre älskade ältande

Det finns en grej som tyngt mig i flera år, något som gör mig extremt ledsen och frustrerad. Till och från uppstår situationer som får mig att tänka lite extra på detta och då börjar jag älta. Och älta och älta och älta.... nyligen uppstod en sådan situation så som ni kan räkna ut så ältar jag nu. Till MAX!! Hela dagar går åt till detta ältande och jag tänker inte på något annat. Hela min samvaro blir befläckad av detta ältande. Så därför vill jag tacka min älskade Sambo Andreas som står ut med mig under dessa dagar då jag går och grubblar och tänker och är allmänt avslagen gällade allt vad "normalt" liv gäller. Allt annat vardagsbestyr rinner av mig som vatteön från en and och all skit sätter sig som olja. Det tar några dagar att lägga ältandet bakom mig, för den här gången. Jag hoppas folk runt mig förstår och orkar med att jag är lite disträ...

Nu över till något roligre. Det har handlat på tok för lite om Elvin i denna blogg! Så därför tänkte jag uppdatera er:
Vid senaste besöket hos BVC (alltså i fredags) vägde han 8755g och var 70,5 cm lång. Inte konstigt att vissa kläder i stl 68 börjar bli små. Ska plocka fram det som redan finns i stl 74, tvätta dem och börja komplettera.

Han har börjat krypa mer och mer på alla fyra. Än så länge går det snabbare att kravla sig fram men det blir fler och fler steg på alla fyra för varje dag som går. Han reser sig upp mot ALLT! Ingenting står längre säkert. för varje gång han rester sig ramlar han även ner så blåmärken är inget ovanligt här hemma. Vi har köpt lådspärrar som ska installeras och pluggar till eluttagen. Nästa steg är en till grind till trappan eftersom han nu har börjat klättra upp för den med! Men dom kostar lite så det blir till att hålla ögonen på honom lite extra i närheten av trappan ett tag till.

Han äter kopiösa mängder mat och blir aldrig nöjd. visserligen bättre det än när han matvägrade. Han går dock upp som han ska så han behöver uppenbarligen allt ha får i sig. Han blir mer och mer blyg för folk han inte känner eller träffar så ofta och kommer av sig helt när det kommer någon helt ny och hälsar.

Han har även börjat sova nästan hela nätterna, med smärre återfall (som i natt, sprang upp 7 ggr vad jag kunde räkna men jag missade att räkna säkert hälften av gångerna). Vanligtvis somnar han vid 20 vaknar kanske 2 ggr innan vi går och lägger oss och sen sover han nästan ostört fram till 7. Jag börjar känna mig som en människa igen!

Det händer så klart massor med den lille parveln men det här var väl det mest väsentliga för tillfället. Jag ska försöka bättra mig! Men vi har ju inte fått igång internet ordentligt här uppe än och vi har ingen 3G-täckning på telefonerna så det är lite svårt att uppdatera. Bilder kommer också, men inte nu...

Kommentarer
Postat av: Malin

Förlåt :(

2011-11-14 @ 19:57:57
Postat av: Malin

Skönt å höra att det för en gång skull inte var jag . Jag hoppas i alla fall att du har det bra. Skulle vilja berätta så mycket om varför jag har försökt tagit kontakten igen, men det finns så många hinder och jag vet inte hur jag skall ta mig över dom, utan att trampa någon på tårna. Men vi lär nog bli varse om dom så småningom. Men just nu orkar jag inte försöka rädda detta något mer. Du får ha det så bra.

2011-11-14 @ 20:13:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0