Idag har jag verkligen råkat ut för värsta sortens människor i kollektivtrafiken. På morgonen: Att jag försöker komma ombord på bussen med min vagn verkar inte bry någon i ryggen, dom ska bara fram och puttar och knuffar på min vagn att jag håller på att åka ut genom dörrarna igen. Tunnelbanan: en tant-j*vel tränger sig på så fort dörrarna öppnats, att vi som ska av inte hunnit av skiter hon i. En man spärrar vägen för henne och jag kör över båda hennes fötter med min vagn, det är vad jag kallar teamwork. I kön till hissen: En gubbe med rullator tränger sig in i hissen så jag inte får plats med min vagn. Jag får vänta på nästa hiss trots att jag stog före honom. När jag kommer upp sitter han på rullatorn utanför hissen och ringer ett samtal. Så bråttom hade han!
Sen finns det människor som faktiskt är hjälpsamma. En ung kille som bytte plats på pendeln för att jag skulle kunna sitta nära min vagn som var parkerad vid dörrarna. En annan ung kille som flyttade på sig och sin väska för att jag lätt skulle kunna komma på och parkera vagnen på tunnelbanan. En medelålders man som hjälpte mig att hålla i vagnen i rulltrappan, dock ville jag inte ha hans hjälp utan tyckte mest att det var obehagligt att en främling höll i min vagn, men han ville väl! 

Jag blir så fruktansvärt irriterad. Ju mer jag tänker på det dessutom, desto argare blir jag. För tillfället har jag lust att aldrig mer åka kommunalt med vagn. Vilket jag vet att jag måste göra så det är bara att bita ihop och se förbi det hela.