Då var man ensam till på söndag då. 05.20 i morse vinkade jag av min älskade utanför porten. Det gjorde ont. Jag hatar att var ensam och min tillvaro blir helt skev. Tänkte att jag skulle vara skit aktiv och hitta på massa skoj. Men nu står jag här utan en enda plan. Antar att pappa kommer och hjälper mig med köket och så kanske jag kommer iväg till IKEA, så jag lär vara sysselsatt, men jag vet inte om det blir så fasligt roligt. Jag vill också åka till fjällen! Jag är svinigt avundsjuk! Senast jag var i fjällen var 2001 tror jag. Det är 3dje gången Andreas är iväg tror jag sen vi blev tillsammans. Ja, jag är bitter och extremt avundsjuk! Igår hjälpte jag honom packa och handla, gå på systemet och se dem köpa massa smarrigt som jag inte får dricka. Det är inge kul! Medan dom roar sig får jag jobba och sitta hemma i kaoset och försöka styra upp det. Han var i alla fall snäll och la nästan hela dagen på att jobba i köket.

Blä vad jag är gnällig och grinig men jag vill verkligen också få slippa den här skiten och få göra något riktigt roligt! Men pengarna räcker inte till det och renoveringen. Tji fick jag! Hade inte magen vart i vägen hade jag lagt mig på golvet, gråtit, hamrat med armar och ben och skrikit "jag vill, jag vill, jag vill!!!"