Just nu hatar jag ALLT! Jag behöver sova. Jag kommer snart sluta fungera, jag kan inte stå och vagga en skrikande bebis natt ut och natt in. Jag vill också ligga under täcket och sova! Jag hatar att behöva kliva upp mitt i natten när allt bara är kallt och mörkt! Jag hatar det, jag hatar det, jag HATAR det!!! Jag hatar vad sömnbrist gör för psyket. Man blir inte trevlig att ha och göra med! Jag hatar att Elvin skriker 2 timmar per natt, jag hatar att Andreas sover sig igenom dom 2 timmarna, jag hatar att när Elvin precis tystnat så får katterna sprätt och väcker honom, eller bara håller mig vaken så att jag inte kan sova. Jag hatar att jag hatar. Låt mig sova så att jag slipper hata och kan vara full av energi om dagarna för jag älskar så mycket egentligen, jag glömmer bara bort det allt för ofta.