Flickorna mina

Idag kommer "mina" tjejor hit till lilla avlägsna Nynäs! Saknat i massor har jag gjort. Hoppas dom inte blir för avskräckta. Trist nog så är det ju skitväder så dom får ju inte se vår lilla stad från sin bästa sida. Det får gå ändå, jag har ju en liten solstråle här hemma. Vi ska prata skolarbete är det tänkt, men jag känner lite på mig att en viss liten skrutt-unge kommer sno en del av vår uppmärksamhet. Andreas får väl i värsta fall ta en promenad med honom. 

Natten har varit som alla andra, jag har inte sovit alls. Elvin ligger och gnyr och grymtar samtidigt som han viftar med armarna och sparkas. Nästan så att man längtar tillbaka till när man var gravid, då sov man i alla fall om än obekvämt. Det är nog snart dags för egen säng på riktigt. Måste träna honom på dagarna så kanske det tillslut går på nätterna också. Han får inte lära sig att man bara kan somna i mammas/pappas famn och bli vaggad till sömns, det ska börjas i tid.

Det här med att stå upp börjar bli bättre. Även om det fortfarande gör ont så är det mer obehagligt och man längtar efter att sätta sig. Jag är ju så feg också och vågar inte riktigt prova att stå upp längre stunder heller. Idag följde jag i alla fall med ner i tvättstugan. Jag satt ner och vek tvätten men jag tog mig dit och upp till lägenheten igen utan att det gjorde allt för ont. Men jag kommer låta läkaren titta på det hela på tisdag för ett utlåtande även om det blivit sååå mycket bättre den här veckan.

Städa lite kanske?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0