Började blöda igår. Ganska mycket dessutom och helt färskt. Så nu är jag inte längre övertygad. Jag som hade lovat mig själv att inte oroa mig förens det gjorde ont och blödde massa. Men på en gång så flyger tankarna iväg och hopplösheten infaller. Satt bara och grinade. Satt och messade med Frida när det hände, hon frågade om jag var gravid och jag försökte slingra mig ur, och precis efter att jag kommit tillbaka från toaletten så får jag reda på att hon också är gravid. Tajmat! Jag bröt ihop. Fan, att det inte ska gå som jag vill någon gång. Jag åkte hem till henne och sen kom Calle och Andreas efter. Kändes skönt att få det ur sig. Jag orkar inte hålla på och ljuga längre. Det var jobbigt nog förra gången. Och speciellt för dem! Så nu är dom med på noterna. Men det kom aldrig mer blod än då så jag vet inte vad jag ska tro idag. Ingenting än så länge. Visserligen så har dagen bara börjat men man vet aldrig. Vill inte hoppas. Inte igen.