Ringde MVC igår och som tur var så var det Maria som svarade. Det var hon som var min barnmorska förra gången (den korta tiden jag hade en) och som ska vara min nu (om det nu blir aktuellt) Redan när hon svarade blev jag lugnare. Hon förstod att jag var orolig och bokade in ett VUL redan på torsdag. Hade gärna kommit tidigare men jag jobbar ju så det här var första tiden som gick. Redan halv 9 ska jag (vi) vara där. Jag är så fruktansvärt nervös! Galet helt uppåt väggarna nervös! Jag trodde man skulle vara upprymd när man ska på ultraljud, inte det minsta upprymdhet finns hos mig. Jag vet inte hur jag ska tackla allt på torsdag, vilket besked det än blir. Är fostret dött behöver jag ju inte oro mig mer, men däremot så får jag ingen bebis och måste hoppa på "försöka-tåget" igen. Jag vill helst ha en bebis så jag skulle bli glad om jag fick oroa mig i några månader till.