Tisdag 17/8 (v.10+0)

I helgen erkände vi vår synd för Andreas föräldrar. Vi hade tagit bilen för att kunna skylla på den, men så serverades det en liten fördrink innan resten av gästerna kom och "den var ju så liten att alkoholen skulle gå ur kroppen innan vi skulle köra hem". Då var det bara att köra på. Vi behövde inte säga så mycket utan vi gav hans Mamma halsbandet vi köpt och det räckte. Det blev lite glädjetårar och grattis och skålar. Det var skönt att det bara var svärföräldrarna där just då. Sen visade hon stolt upp halsbandet när resten av folket kom. Det gick bra helt enkelt. Jag tror min svägerska blev lite chockad och, jag vet inte, kanske besviken. Dom gick väldigt tidigt i alla fall och hon sa inte speciellt mycket under hela kvällen.

Nu är det mina föräldrar kvar. Hoppas dom blir lika glada. Vi hoppas på att vi kan ta det i helgen med dem. Blir nog samma visa där med halsbandet. Det var skönt att inte behöva säga något rakt ut. Sen har vi resten av min släkt, Mormor och Morfar, Farmor, Moster med familj och alla nere i söder. Vi är så pass tajta att det blir fel om jag inte talar om det själv. Känns dock helt super jätte konstigt att bara ringa och tala om en sån sak på telefon. På Andreas sida så sprider det sig själv och det blir inga "hard feelings".

Pratade även med min projektledare i går om att jag kommer behöva ett studieuppehåll i vår om allt går vägen så vi ska boka in ett möte där vi går igenom hur allt kommer funka lite längre fram. Snart är hela det här över, då ska jag bara gå runt och njuta av att vara gravid!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0