Jag hade min första förlossningsdröm i natt. Den var riktigt obehaglig. Åkte till MVC för en rutin koll, och helt plötsligt säger barnmorskan "Jaha då var det dags då" Dags för vadd tänkte jag och sen satte förlossningen igång. Jag hade ju inte ens fått mage än! Ut kom det en Andreas, då menar jag inte att bebisen var lik utan jag menar att jag födde min nästan 2 meter långa, vuxna sambo. Inte hade jag någon barnstol att ta hem honom i bilen med och inte heller stod det någon barnvagn och väntade. Riktigt obehagligt med den där paniken. Man ska ju tydligen drömma mer och kraftigare som gravid så jag antar att det här bara är början.